Musiken spelar och jag gungar i takt, det är i stort sett en omöjlighet att sitta still, men det är vad jag gör ikväll. En förkylning tvingar mig att ta det lugnt trots att jag skulle vilja snurra runt som ett av paren på dansgolvet. Jag har tagit sämsta tänkbara dansskorna eftersom jag inte litar på min egen självbehärskning; Amanda sitta still till swing... Men det går över förväntan för jag behöver inte sitta ensam. Runt mig vid borden kommer och går de andra dansarna, Sun City Swing kollegor, danskompisar, de som har vuxit till att bli goda vänner. Trots att jag inte är ute på dansgolvet känner jag mig som en del i det här, det är här jag hör hemma. Med denna brokiga skaran har jag Lindy Hopen och det bygger en väldigt stark gemenskap. Här kan vi med öppna famnar mötas från olika länder, yrken och åldrar, för att dela glädjen. Vi pratar intensivt om helgens äventyr i Örebro, kurser och socialdans till liveband på kvällen. Jag är så laddad och hade en toppen kväll förra året så förväntningarna är höga.
Nu har dagarna räknats ner och det är imorgon vi åker, min förkylning har inte lämnat mig helt och min kropp ligger inte direkt på plus energimässigt. Men dansen drar, så jag kommer inte klara att stanna hemma utan följa med mina vänner och sen dansa efter förmåga. För jag kan inte missa en sådan glädje boost.
0 kommentar(er)
