Innan myggen och den riktiga värmen, med bra väder och frisk luft tog vi våra lite väl fullpackade ryggsäckar och vandrade längs Brattforsleden. Leden var fint märkt och slingrade sig genom flera naturreservat som bjöd på en varierande och vacker natur. Jag gillade speciellt den utbredda mossen vi korsade på en hög ås och de djupa gröna dalarna där vattnet karvade sig fram.
Vi passerade även nedrasade ladugårdar, tallhedar och andra trevliga ställen att stanna till, ta av sig ryggsäcken och andas in skogen. Det är nämligen mycket lättare att njuta utan en tung ryggsäck. Jag går ofta och ganska länge i skogen till vardags, men det är skillnad med några kilo på ryggen när kilometrarna ökar på. Det kändes i fötter och höfter, till en början var det jobbigt, störde min lunk. Men dag två hade kroppen vant sig (och vi hade ätit upp det mesta av min packning) och lunken var tillbaka, även om det ömmade. Det gör att jag blir mer inspirerad att vandra mer, komma iväg och komma in i känslan kring att ta sig fram på sina egna ben och klara sig på det man bär med sig. Men då krävs lite investering i utrustning, något som behöver spridas ut på en längre tid ;)
Det härligast var att inte behöva gå hem från skogen, att veta att jag kommer få vara ute ändå tills jag ska gå och lägga mig, och på morgonen kommer jag få vakna upp där ute i solen.
Det jobbigaste var att fåglarna aldrig tystnade, brukar kunna sova i tält hyfsat bra men nu var det riktigt svårt.
Det jobbigaste var att fåglarna aldrig tystnade, brukar kunna sova i tält hyfsat bra men nu var det riktigt svårt.
2 kommentar(er)
